Gammal förälder ...
... är vad jag kommer bli.
Insåg det nyss, det spelar ingen roll vad jag gör åt saken, jag kommer bli en gammal förälder hursomhelst. Panik!
Eller jag kanske inte ens kommer få lyckan att en dag bli förälder. PANIK!
När ens gamla klasskamrater springer omkring med lycka av deras fina gravidmagar, så slår det som en keftsmäll varje gång man upptäcker ytterligare en lycklig jävel. Jag vill också ha barn. Jag är medveten om att det först och främst kräver en karl, men det räcker ju inte bara med vem som helst. Det måste ju vara kärlek. Och om man är riktigt pesimistisk och inte tror att kärlek vid första ögonkastet kan uppstå en andra gång i ens liv, så känns det rätt så hopplöst!
Jag fyller snart gammal snart. P-A-N-I-K!
Vad är egentligen en gammal förälder?
Insåg det nyss, det spelar ingen roll vad jag gör åt saken, jag kommer bli en gammal förälder hursomhelst. Panik!
Eller jag kanske inte ens kommer få lyckan att en dag bli förälder. PANIK!
När ens gamla klasskamrater springer omkring med lycka av deras fina gravidmagar, så slår det som en keftsmäll varje gång man upptäcker ytterligare en lycklig jävel. Jag vill också ha barn. Jag är medveten om att det först och främst kräver en karl, men det räcker ju inte bara med vem som helst. Det måste ju vara kärlek. Och om man är riktigt pesimistisk och inte tror att kärlek vid första ögonkastet kan uppstå en andra gång i ens liv, så känns det rätt så hopplöst!
Jag fyller snart gammal snart. P-A-N-I-K!
Vad är egentligen en gammal förälder?
Bara nånting
Jag behöver en ny kamera, den gamla är trasig efter ett antal släng i golvet.
Jag vill ha nya kläder, mina gamla är så tråkiga och opartajiga.
Jag behöver ljuslyktor, för att bringa lite ljus till vintermörkret.
Jag vill ha nya skor, mina gamla är så tråkiga.
Jag behöver en ny vinterjacka, då jag lämnade min fetingvärmare hemma i Kiruna.
Jag vill ha en ny dator, min goding är inte så söt alla gånger. Dessutom startar den om sig själv automatiskt, mitt uppe i filmtittande och det är nå så obeskrivligt irriterande och lite oroväckande över att den kanske ger upp snart.
Jag vill och och behöver mycket, listan kan göras oändlig. Men det känns onödigt, det är ju som sagt bara ett år kvar innan jag lämnar detta hem och söker mig efter ett eget. Samtidigt känns det som att jag har hårda tider att vänta och därför borde hålla hårt i de få slantar jag faktiskt äger. Men jag behöver nånting för att förgylla min vardag, vad som helst... bara nånting! Nånting som man kan röra i och titta på, en matriell sak.
Jag vill inte ha någon avkopplande spa-dag på södra berget och inte heller någon relaxavdelning på Himlabadet kan dämpa dessa känslor av att ha nånting att röra på och ta i och känna att fan det här är min fina nya lilla pryl.
Mitt avverkande av två mobiler de senaste veckorna är vad som har proppat in dessa sjuka cravingstankar i min hjärna. Fanåååå!
Jag behöver en karl, en man att krama och snooosa på. Jag är ju en snill dame jente, som behöver en snill hest.
Dessa hemmasittarkvällar gör inte saken bättre. Kommer väl sitta här, som en snart rynkig 25 åring, och fundera på varför jag fortfarande är singel.
Jag kanske inte engagerar mig alltför hårt? Eller så kanske jag har för konstiga krav? Ni vet rak tänder, fina ögon, gulligt smajl, bredaxlad och inte alldeles för tunn, men inte fet heller. Fina händer och en riktigt najs stjärt. OCH för att inte glömma, inte för hårig..Men ändå fin frilla som det kan snoosas med. Var det nån som sa nåt om krav? Hmmm, jag kommer leva ensam för resten av mitt liv.
Vem fan är jag egentligen som ställer dessa krav? när jag själv ser ut som en påse med bananskal...
Jag vill ha nya kläder, mina gamla är så tråkiga och opartajiga.
Jag behöver ljuslyktor, för att bringa lite ljus till vintermörkret.
Jag vill ha nya skor, mina gamla är så tråkiga.
Jag behöver en ny vinterjacka, då jag lämnade min fetingvärmare hemma i Kiruna.
Jag vill ha en ny dator, min goding är inte så söt alla gånger. Dessutom startar den om sig själv automatiskt, mitt uppe i filmtittande och det är nå så obeskrivligt irriterande och lite oroväckande över att den kanske ger upp snart.
Jag vill och och behöver mycket, listan kan göras oändlig. Men det känns onödigt, det är ju som sagt bara ett år kvar innan jag lämnar detta hem och söker mig efter ett eget. Samtidigt känns det som att jag har hårda tider att vänta och därför borde hålla hårt i de få slantar jag faktiskt äger. Men jag behöver nånting för att förgylla min vardag, vad som helst... bara nånting! Nånting som man kan röra i och titta på, en matriell sak.
Jag vill inte ha någon avkopplande spa-dag på södra berget och inte heller någon relaxavdelning på Himlabadet kan dämpa dessa känslor av att ha nånting att röra på och ta i och känna att fan det här är min fina nya lilla pryl.
Mitt avverkande av två mobiler de senaste veckorna är vad som har proppat in dessa sjuka cravingstankar i min hjärna. Fanåååå!
Jag behöver en karl, en man att krama och snooosa på. Jag är ju en snill dame jente, som behöver en snill hest.
Dessa hemmasittarkvällar gör inte saken bättre. Kommer väl sitta här, som en snart rynkig 25 åring, och fundera på varför jag fortfarande är singel.
Jag kanske inte engagerar mig alltför hårt? Eller så kanske jag har för konstiga krav? Ni vet rak tänder, fina ögon, gulligt smajl, bredaxlad och inte alldeles för tunn, men inte fet heller. Fina händer och en riktigt najs stjärt. OCH för att inte glömma, inte för hårig..Men ändå fin frilla som det kan snoosas med. Var det nån som sa nåt om krav? Hmmm, jag kommer leva ensam för resten av mitt liv.
Vem fan är jag egentligen som ställer dessa krav? när jag själv ser ut som en påse med bananskal...
Vad gör man ...
... när alla internetsidor som man brukar snoka igenom dagligen bara tog slut på tre sekunder?
Faenåååh, vad tråkig dag. Man kan inte ens ligga i sängen och bakismysa hela dagen, för att man genomgår en -vägra-alkohol-vecka.
Jo, dessutom har snoret lyckats leta sig in i min snok och halsontet besöker mig varje morgonkvist, jag vill inte bli sjuuuuk=/
Faenåååh, vad tråkig dag. Man kan inte ens ligga i sängen och bakismysa hela dagen, för att man genomgår en -vägra-alkohol-vecka.
Jo, dessutom har snoret lyckats leta sig in i min snok och halsontet besöker mig varje morgonkvist, jag vill inte bli sjuuuuk=/
Kompis det går bra nu
Det är riktigt länge sedan jag känt mig såhär lycklig.
Känns som att jag är mitt gamla jag igen. Den damen jag var innan jag började jobba helvetesnatt på ett helvetesställe, så slutligen resulterade i att jag konverterade till en helvetesbitch som endast såg totalt mörker framför sig. Var mycket som försvann med den nya Ann som skapades, fast... Ja... Eller... Det var väl bra!?
Har idag insett att det inte hjälper att älta varje sekund. Undra vilken sekund som allt började gå fel. Fundera över vad man hade kunnat göra annorlunda. Galet hur man kan förändras utan att märka något förrän allt är försent.
Hursomhelst så är jag glad igen. Jag är glad för allt som hände och glad för att jag är glad.
Idag kan jag sova om nätterna, utan att vakna kallsvettig i panik. Idag kan jag lugna mina nerver, innan hjärtat slår i ultrarapid och jag får svårt att andas. Idag kan jag ducka för äckliga kommentarer och efterblivet beteende.
Jag kan skratta på riktigt utan att tänka att jag kanske inte är värd att visa mina gråguldassiga sockerbitar till tänder.
Jag är jag igen och det finns inga ord för hur mycket jag saknat mitt gamla jag.
Känns som att jag är mitt gamla jag igen. Den damen jag var innan jag började jobba helvetesnatt på ett helvetesställe, så slutligen resulterade i att jag konverterade till en helvetesbitch som endast såg totalt mörker framför sig. Var mycket som försvann med den nya Ann som skapades, fast... Ja... Eller... Det var väl bra!?
Har idag insett att det inte hjälper att älta varje sekund. Undra vilken sekund som allt började gå fel. Fundera över vad man hade kunnat göra annorlunda. Galet hur man kan förändras utan att märka något förrän allt är försent.
Hursomhelst så är jag glad igen. Jag är glad för allt som hände och glad för att jag är glad.
Idag kan jag sova om nätterna, utan att vakna kallsvettig i panik. Idag kan jag lugna mina nerver, innan hjärtat slår i ultrarapid och jag får svårt att andas. Idag kan jag ducka för äckliga kommentarer och efterblivet beteende.
Jag kan skratta på riktigt utan att tänka att jag kanske inte är värd att visa mina gråguldassiga sockerbitar till tänder.
Jag är jag igen och det finns inga ord för hur mycket jag saknat mitt gamla jag.
Brrrrrr Schoooliht vare här
Jag vill ha ett badkar eller en bastu typ nu på direkten. Jag behöver komma hem.
Smörgåsbord my ass!
Det är förstås det kommande halvåret med smårgåsbordskurser som ska väljas nu, eller de ska vara inlämnade på fredag och jag har panik.
Det är inget smörgåsbord man har framför sig, det är ett halvår med ångest av tentainlämning och sömnlösa nätter med kursböcker som kuddar.
Dessutom är det ju inte direkt så att man utgår från vad man själv tycker om, man utgår från vad som är attraktivt.
Letar febrilt på arbetsförmedlingens sida för att se vad de vill att deras nyanställde informatör ska ha i ryggsäcken.
"Internt och externt informationsarbete med strategisk kompetens" - what!? på riktigt har jag läst de flesta kurser nu som innefattat detta, men hur i helsikke ska jag komma ihåg hur man faktiskt gjorde allt praktiskt. Jag är rädd.
Skallebank skallebank.
Det är inget smörgåsbord man har framför sig, det är ett halvår med ångest av tentainlämning och sömnlösa nätter med kursböcker som kuddar.
Dessutom är det ju inte direkt så att man utgår från vad man själv tycker om, man utgår från vad som är attraktivt.
Letar febrilt på arbetsförmedlingens sida för att se vad de vill att deras nyanställde informatör ska ha i ryggsäcken.
"Internt och externt informationsarbete med strategisk kompetens" - what!? på riktigt har jag läst de flesta kurser nu som innefattat detta, men hur i helsikke ska jag komma ihåg hur man faktiskt gjorde allt praktiskt. Jag är rädd.
Skallebank skallebank.
Surprise!
Jag är ingen seriös bloggerska, det är liksom inte min grej att berätta vad som inte händer under mina dagar. Jag kanske borde bocka och tacka för mig i denna blogg? Och förhoppningsvis i framtiden inte intala mig själv att jag måste ha en blogg, för att jag någonstans tror att jag har SÅÅÅÅÅ mycket att berätta.
Hur som helst så har det slagit mig som en stor fet keftsmäll nu, att jag faktiskt om några månader är helt klar för att utföra ett "riktigt" arbete. Att mina tårar över stress och hemlängtan kan vara över, för att jag då får ha egen kontroll över vart jag ska befinna mig i mitt liv. Ingen mer som behöver banka in i min hjärna att jag är bäst, för då vet jag att jag är det =)
Jag och Jessica lever fortfarande det stillsamma sambolivet, med samma mat 7 gånger i veckan. Det vill säga köttbullar en vecka, och nästa vecka mackor. Sen börjar cirkeln om den tredje veckan. Och helt plötsligt är det löning igen, så då passar vi på att köpa svindyr mat i tre dagar, sen börjar den förbannade cirkeln om igen. Förutom de gånger vi åker på familjetripp till ikea och äter köttbulletallrik för endast 16 kronor.
Pössgulligull!
Hur som helst så har det slagit mig som en stor fet keftsmäll nu, att jag faktiskt om några månader är helt klar för att utföra ett "riktigt" arbete. Att mina tårar över stress och hemlängtan kan vara över, för att jag då får ha egen kontroll över vart jag ska befinna mig i mitt liv. Ingen mer som behöver banka in i min hjärna att jag är bäst, för då vet jag att jag är det =)
Jag och Jessica lever fortfarande det stillsamma sambolivet, med samma mat 7 gånger i veckan. Det vill säga köttbullar en vecka, och nästa vecka mackor. Sen börjar cirkeln om den tredje veckan. Och helt plötsligt är det löning igen, så då passar vi på att köpa svindyr mat i tre dagar, sen börjar den förbannade cirkeln om igen. Förutom de gånger vi åker på familjetripp till ikea och äter köttbulletallrik för endast 16 kronor.
Pössgulligull!
